Bristningsdagen 17 oktober

Vi var ett 60-tal deltagare på mötet som hölls på Stockholm City Conference Center.

Efter en kort presentationsrunda så började Eva Uustal, registeransvarig för Bristningsregistret med att presentera resultat från den senaste årsrapporten (se Evas presentation som du hittar efter texten om mötet).

Förutom resultaten i årsrapporten fick vi lära oss att det finns många anatomibilder som ger en felaktig bild av hur kvinnans underliv ser ut. I samband med detta visade hon oss den ”rätta” bilden, se bild 24 i hennes presentation. Eva informerade också om att ett lågt BMI kan vara en riskfaktor för bristning grad 3-4. Hon gav också ett bra tips till de kliniker som har få förlossningsbristningar: Inrätta en sfinkterskadejour som rings in för att sy ihop större bristningar. Det blir ett bättre resultat för patienten när någon som är erfaren syr ihop. Vi fick också information om att det kommer ny klassificering av grad 2-bristningar efter årsskiftet. Mer information om det kommer i medlemstidningarna Kvinnoläkaren och Jordemodern samt http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/klassificering-av-bristningar.

Nästa punkt på mötet var Maria Lindqvists presentation sin forskning om kvinnors upplevelser av att leva med en förlossningsbristning grad 2-4, med rubriken ”När det brister”. Maria, medicine doktor och forskare vid Umeå universitet, har gjort en kvalitativ innehållsanalys av patienternas fritextsvar från 8-veckors och 1-årsenkäterna efter åtgärd av en förlossningsbristning grad 2-4. Maria hade tyvärr fått förhinder att själv delta på mötet, så Eva Uustal höll hennes presentation istället.

Marias forskning har hittills resulterat i två vetenskapliga arbeten:
’A worse nightmare than expected’ – a Swedish qualitative study of women’s experiences two months after obstetric anal sphincter muscle injury. Midwifery, 2018.
https://doi.org/10.1016/j.midw.2018.02.015

“Struggling to settle with a damaged body” – A Swedish qualitative study of women’s experiences one year after obstetric anal sphincter muscle injury (OASIS) at childbirth.
Sexual & Reproductive Healthcare, 2018.
https://doi.org/10.1016/j.srhc.2018.11.002

En tredje artikel, “Taken by surprise” – women’s experiences of the first eight weeks after a second-degree perineal tear at childbirth” är inskickad men ännu ej publicerad. Marias presentation kommer att göras tillgänglig på hemsidan så snart hennes tredje artikel är publicerad.

Därefter presenterade Noomi Grönberg, student på läkarprogrammet vid Umeå universitet, sitt T10‑arbete ”Förlossningsbristningar och upplevd vårdkvalité hos svenska kvinnor – ett projekt om patienternas vårdupplevelse baserat på patienternas svar på några av KUPP-frågorna (KUPP – Kvalitet ur patientens perspektiv) i enkäten 8 veckor efter en förlossningsbristning. De frågor projektet inriktar sig på är 4 frågor med fokus på patientinformation och 4 frågor med fokus på bemötande.

De två frågeställningar som studerats är:

1. Är kvinnor med allvarligare grad av bristning (3+4) mer missnöjda med vården jämfört med kvinnor som fått en 2a gradens bristning?
2. Är kvinnor som rapporterat en komplikation mer missnöjda med vården jämfört med kvinnor som rapporterat att de inte utvecklat en komplikation efter sin bristning?

I studien ingick 4299 kvinnor under perioden augusti 2015 till februari 2019. Dessa delades in i två olika grupper, de med grad 2-bristning och de med bristning grad 3 eller 4. Dessa två grupper delades i sin tur in i undergrupperna med eller utan rapporterad komplikation. Eftersom det är ett pågående forskningsprojekt så kan vi inte lämna ut hennes resultat eller visa hennes presentation förrän artikeln är publicerad.

Nästa talare var Sofia Pihl, överläkare och forskare, Linköping – Är det meningsfullt att tjata om den interna sfinktern, ultraljud och anovaginalt avstånd? Hon presenterade sina forskningsresultat från kliniska studier och Bristningsregistret. Vi fick även lära oss en hel del om hur den interna sfinktern fungerar, vad som händer när den inte fungerar och hur man undersöker om den är hel eller trasig efter en förlossning. Se hennes presentation.

Efter Sofias presentation delade Uppsala med sig av några goda exempel från sitt arbete med att få med alla bristningar i registret. Suzanne Gunnarsson, medicinsk sekreterare, och barnmorskorna Karin Hagberg och Stina Liljeberg delade med sig av sina rutiner för hur de jobbar med förlossningsbristningar på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset. Se deras presentation.

Mötets sista föreläsare var Mia Fernando, specialistfysioterapeut inom obstetrik, gynekologi och urologi – Med hennes föreläsning om hur man ska råda kvinnor om rehab och träning efter förlossning fick vi oss en tankeställare då rutinerna för rehabilitering efter en förlossningsbristning på många sätt ligger efter i jämförelse med rutiner för en axel- eller korsbandsskada. Se hennes presentation.

En fullspäckad dag avslutades med en sammanfattning och utvärdering av dagen. Många av deltagarna uttryckte att det varit en mycket givande dag och önskade att vi ska fortsätta med denna typ av möten under kommande år.

Presentationerna

Alla filer är i formatet pdf.

Uustal Bristningsdagen 2019

Maria Lindqvist presentation kommer när hennes tredje artikel är publicerad.

Grönberg vårdkvalitet 191017

Pihl Interna Sfinktern Bristningsregistrets möte 191017

Uppsala Bristningsdagen 191017

Mia Fernando Bristningsrehab