Vad är bäst för mig – att behålla eller ta bort äggledarna?
Den frågan har vi inget bra svar på och det är för att ta rätt på vad som är bäst, och i vilka situationer, som HOPPSA-studien genomförs. På så sätt kommer vi att kunna erbjuda bättre information i framtiden.
Vad måste jag göra om jag deltar i HOPPSA studien?
Du får svara på några extra frågor inför din operation och vid den vanliga uppföljningen efter ett år. Du får också svara på några frågor efter tre och fem år. Och du måste förstås samtycka till att vara med. Det är allt.
På vilket sätt kommer resultaten från studien publiceras, kan jag som patient läsa dessa resultat?
Resultaten kommer att publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter och då även bli tillgängliga på GynOp´s hemsida .
Vilka är det som genomför studien?
Vi är gynekologer och forskare från Göteborgs universitet och Umeå universitet som i samarbete med Sveriges gynekologer genomför studien.
HOPPSA (Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi) är en registerbaserad randomiserad studie (R-RCT) som drivs i GynOp och stöds av SNAKS (Svenskt nätverk för nationella kliniska studier inom Ob/Gyn). Studien undersöker risken för eventuella kirurgiska komplikationer och påverkan på ovarialfunktion och därmed menopaussymptom, om bilateral salpingektomi görs i tillägg till vanlig hysterektomi på benign indikation. Förhoppningen med att utföra salpingektomi är att minska den framtida risken att insjukna i epitelial ovarialcancer då det nu är ganska välbelagt att ca 70% uppstår i äggledarnas fimbrietratt.
HOPPSA startade 2017. Under Covid-pandemin gick rekryteringen ner, men vi lyckades ändå under hösten 2020 nå halvvägs till rekryteringsmålet. Vid månadsskiftet mars-april 2024 var 2533 kvinnor randomiserade . Så vi närmar oss målet på 2800 patienter, förhoppningsvis till årsskiftet 2024/2025. Det kräver en ökad rekryteringstakt jämfört med hittills, se grafen nedan. Vi hoppas att kvinnor som står inför att genomgå hysterektomi, och alla våra kollegor, vill bidra till att uppnå det målet.
Lite mer siffror om HOPPSA
Den allra första patienten randomiserades och opererades i mitten av juni 2017 i Göteborg. Från slutet av augusti samma år kunde därefter alla övriga kliniker börja randomisera patienter till studien.
Fram till den 31 mars 2024 har 2533 kvinnor randomiserats och opererats vid 43 olika kliniker. Utöver dessa har drygt 350 patienter, som har hysterektomerats, accepterat att svara på HOPPSA-enkäterna, även om de inte har randomiserats till studien.
Interimsanalys
I mars 2021 genomfördes en interimsanalys av HOPPSA på cirka 1400 patienter, då en oberoende säkerhetskommitté (DSMB) granskade studien. DSMB för HOPPSA kom fram till att studien förlöper väl och att den bör fortsätta som planerat för att på ett säkert sätt besvara studiens frågeställning.
Vad är en interimsanalys?
Det är rutin att vid kliniska prövningar göra en eller flera analyser av studiens resultat medan den ännu pågår. Anledningen att göra denna typ av analys är att vid behov justera studiens upplägg för att förbättra kvaliteten, eller t.ex. avbryta studien om man upptäcker säkerhetsproblem. Interimsanalysen görs av en oberoende säkerhetsgrupp (DSMB – Data Safety Monitoring Board) som inte har någon inblandning eller något intresse i studien i övrigt. Studiens styrgrupp får inte tillgång till några resultat vid denna analys, utan får endast slutsatser och rekommendationer från DSMB om hur man ska fortsätta studien.
Publikationer från HOPPSA-studien
Här hittar du vetenskapliga artiklar som visar resultat från HOPPSA-studien
Studieprotokoll HOPPSA
Idahl A, Liv P, Darelius A, et al
HOPPSA update: changes in the study protocol of Hysterectomy and OPPortunistic SAlpingectomy, a registry-based randomized controlled trial
Trials 2023.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36959664/
Idahl A, Darelius A, Sundfeldt K, et al
Hysterectomy and opportunistic salpingectomy (HOPPSA): study protocol for a register-based randomized controlled trial.
Trials 2019.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30611296/
Ytterligare studier associerade till den kliniska prövningen vilka är genomförda av forskargruppen bakom HOPPSA
Collins E, Liv P, Strandell A, et al
Physicians’ assessment of complications after gynecological surgery in Sweden: The GYNCOM survey
AOGS 2023
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37614120/
Darelius A, Kristjansdottir B, Dahm-Kähler P, et al
Risk of epithelial ovarian cancer Type I and II after hysterectomy, salpingectomy and tubal ligation – A nationwide case-control study.
International Journal of Cancer 2021.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34152012/
Collins E, Lindqvist M, Mogren I, et al
Bridging different realities – a qualitative study on patients’ experiences of preoperative care for benign hysterectomy and opportunistic salpingectomy in Sweden.
BMC Women’s Health. 2020.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32917194/
Collins E, Strandell A, Granåsen G, et al
Menopausal symptoms and surgical complications after opportunistic bilateral salpingectomy, a register-based cohort study.
American Journal of Obstetrics and Gynecology. 2019.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30321526/
Darelius A, Lycke M, Kindblom J M, et al
Efficacy of salpingectomy at hysterectomy to reduce the risk of epithelial ovarian cancer: a systematic review.
British Journal of Obstetrics and Gynecology. 2017.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28190289/
Studieinformation
HOPPSA Studieinformation (Öppnas i ny flik)
Vi vill ta reda på vad som är bättre – att ta bort äggledarna samtidigt som man opererar bort livmodern eller att lämna dem kvar. Därför genomför vi nu en studie där man lottas till att antingen ta bort äggledarna eller inte.
Syftet är att jämföra operationer där både livmoder och äggledare tas bort, med operationer där endast livmodern tas bort.
Del av patientinformationen.
Klicka på den blåa texten ovan för att läsa hela informationen.
HOPPSA och SALSTER har fått ett stort anslag från Cancerfonden!
Cancerfondens forskningsnämnd har den 23 november 2021 beslutat att ge 2,4 miljoner kronor till studierna HOPPSA och SALSTER.
– Även om äggstockscancer är ovanligt skulle det vara av stort värde om vi kunde förhindra ett fåtal fall. Därför vill jag titta på om man kan minska den framtida risken för äggstockscancer genom att ta bort äggledarna vid en livmoderoperation eller sterilisering. Jag vill också undersöka om det finns andra risker med en sådan operation, säger Annika Strandell, ansvarig forskare.