GynOps mål är att förbättra vården

Nationella kvalitetsregister är databaser eller system som samlar in och analyserar information om vård och behandling för att säkerställa och förbättra vårdkvaliteten. Dessa register kan användas för att följa upp resultat, identifiera områden som behöver förbättras  samt för att stödja forskning inom olika medicinska områden. På så sätt kan vårdens kvalitet säkras och göras mer jämlik i hela landet.

Stora förändringar har skett inom kvinnosjukvården under de senaste åren. Några av dessa förändringarna är:

• nya operationsmetoder
• kortare vårdtider
• ökad andel dagvårdskirurgi, det vill säga att patienten går hem samma dag som operationen utförts
• ökad andel minimalinvasiv kirurgi, det vill säga att operationen görs via titthålskirurgi i buken eller vaginalt istället för ett större snitt i bukväggen
• omfattningen och betydelsen av att använda implantat (nät och slyngor) vid operation av framfall och inkontinens
• bättre omhändertagande av patienter med en bristning i samband med förlossning

Kort beskrivning av registret

En utförligare beskrivning av GynOps organisation och uppbyggnad finns i ”styrdokumentet” som du hittar till höger om denna text.

GynOp består av sex självständiga och samarbetande delregister: Adnex, Bristning, Hysterektomi, Inkontinens, Intrauterin kirurgi, och Rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi.

• Huvudman: Region Västerbotten
• Registercentrumtillhörighet: Registercentrum Norr (RC Norr)
• Startår: 1997
• Använda klassifikationer: KVÅ, ICD10, Clavien-Dindo

Registerverksamheten har granskats och godkänts av Datainspektionen och forskningsetisk kommitté/etikprövningsnämnd.

Syfte

Syftet är att kontinuerligt och systematiskt beskriva, rapportera, följa upp och utveckla den gynekologiska kirurgins kvalitet, samt att utvärdera säkerhetsaspekter gällande nya operationsmetoder och implantat. Syftet inkluderar även forskning inom hälso- och sjukvården.

Att samtliga kliniker som deltar fyller i samma uppgifter med samma svarsalternativ är en förutsättning för att göra nationella jämförelser. Tack vare att registret täcker större delen av landet får vi en stor säkerhet i nationella analyser. Registret ger ett underlag för nationella jämförelser av till exempel val av operationsmetoder, patientupplevt resultat vad gäller funktion och komplikationer.

Registret används för att följa traditionella behandlingsmetoder och utvecklingen av nya. Klinikernas användning av registret ger ett faktaunderlag för förbättringar. Registerdata används kontinuerligt som underlag till kunskapsstyrning (SFOG:s råd och riktlinjer, nationella högspecialiserade vårduppdrag med mera) och i utbildningssammanhang, bland annat i utbildningen av specialistläkare och barnmorskor. GynOps årsrapporter, vetenskapliga produktion, kvalitetsuppföljning och initiativ till möten och förändring har en avsevärd betydelse för initiering och uppföljning av specialitetens förbättring.

Innehåll

All större gynekologisk kirurgi ingår: hysterektomier och andra större operationer av livmodern, t ex borttagande av myom, operation av äggstockar och äggledare, hysteroskopier och endometrieablationer, framfalls- och inkontinenskirurgi samt sutur av bristning i samband med förlossning. Både slutenvårds- och dagvårdsoperationer ingår.

GynOp innehåller uppgifter som samlas både före, under och efter den kirurgiska behand­lingen. Inför operationen svarar patienten på en enkät som innehåller frågor om de gyneko­logiska besvär som ska åtgärdas men även grundläggande hälsouppgifter.

Läkaren registrerar undersökning inför operationen, uppgifter om själva ingreppet – vad och hur man opererat samt ev. komplikationer som uppstått under själva operationen. Uppgifter registreras även om det direkta förloppet innan patienten går hem efter ingreppet.

Patienten svarar på en enkät 8 veckor resp. 1 år efter operationen. Läkare eller annan vårdpersonal gör en bedömning av patientens enkätsvar.

Omfattning och volym

Ett 60-tal kliniker rapporterar via GynOp, men alla kliniker utför inte alla typer av operationer. Den 31 december 2023 innehöll GynOp mer än 550 000 vårdtillfällen.

Under år 2023 tillkom cirka 44 400 nya vårdtillfällen. Av dessa var:

• cirka 8 300 framfallsoperationer
• cirka 3 600 opera­tioner/injektionsbehandling av urininkontinens
• cirka 5 500 operationer på äggstockar/äggledare på benign indikation
• cirka 1 100 hysterektomier på benign indikation
• dessutom cirka 2 600 operationer med kombinerad operation av livmoder och äggledare/äggstockar
• cirka 9 700 hysteroskopier
• cirka 11 800 perinealruptur grad 2-4

Vårdflöde och registreringstillfällen

Patienten remitteras eller tar själv kontakt med vårdgivaren på grund av besvär/symtom (underlivsblödning, inkontinens, framfall etcetera). Patienten inkluderas i GynOp om kirurgisk behandling är aktuell i något av de fem delregistren adnex, hysterektomi,  intrauterin kirurgi, inkontinens eller rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi. Patienten besvarar en preoperativ enkät om sina besvär, symtom och allmänna hälsotillstånd. Sjukvården registrerar anamnes- och statusfynd från undersökningar som görs inför operation, data som har samband med operationen, från vården efter operation fram till utskrivningen, samt i förekommande fall histopatologiska fynd. För patienten sker en enkätuppföljning 8 veckor och 1 år efter operation där frågor kring det postoperativa förloppet, eventuellt upplevda komplikationer och resultat av operationen besvaras.

För det sjätte delregistret, bristning i samband med förlossning, sker inklusionen när en förlossningsbristning har uppstått och åtgärdats kirurgiskt i samband med förlossningen. Ett operationsformulär registreras av vårdpersonal. Patienten får svara på en enkät om hur det var 3 månader innan hon blev gravid. Uppföljning sker sedan på samma sätt som för övriga delregister med patientenkät 8 veckor och 1 år efter förlossningen.