Årsredovisning
avseende hysterektomi
utförd på
benign indikation
år 2011
Återrapport
från Gynop-registret
Sammanställning av nationella data
inrapporterade till Gynop-registret
avseende patienter som blivit opererade under år 2011 och fått livmodern
avlägsnad p.g.a. godartade besvär/sjukdom
Jan-Henrik Stjerndahl,
docent, överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Mats Löfgren, universitetslektor, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Birgitta Renström, registerkoordinator, Gynop-registret,
Norrlands universitetssjukhus, Umeå
REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG
RAPPORTEN DISTRIBUERAD JUNI 2012
Innehållsförteckning
Operationsindikationer vid hysterektomi
Operationsmetoder vid hysterektomi
Operationstider vid hysterektomi
Blödningsmängd vid hysterektomi
Oväntade besvär efter hysterektomi
Återinläggning efter hysterektomi
Vårdtidens och sjukskrivningstidens längd
Tid till normal ADL efter hysterektomi
Patienternas slutbedömning av resultatet efter
hysterektomi
Inledning
Årets rapport innehåller data från 45 kliniker. I förra årets rapport ingick även data från GKR, dvs. det regionala register som omfattar Stockholmområdet samt Visby och Karlstad. P.g.a. förändringar som skett under året i databasvariablerna är inte GKR´s och Gynop-registrets databaser för närvarande kompatibla med varandra och data från GKR har därför inte kunnat importeras. Ett stort arbete pågår för att konvertera samtliga datavariabler (över 800 st!) så att de båda databaserna blir kompatibla. Detta arbete förväntas vara klart under detta år.
Validiteten
Det har tidigare påpekats men förtjänar att upprepas, att data aldrig blir bättre än dess validitet. Validiteten är beroende av att de enkäter och formulär som samlar data till registret blir komplett ifyllda och registrerade. Patienterna har härvidlag en högre procentandel komplett ifyllda enkäter än andelen formulär som är komplett ifyllda av läkare. Generellt gäller att enkäter som fylls i direkt i Gynop-registrets programvara istället för via pappersenkät får en högre andel komplett ifyllda data. Detta beror sannolikt på att det vid registrering direkt i programmet finns inbyggda påminnelsefunktioner om man glömmer fylla i data. Patienterna bör därför så långt möjligt uppmuntras till att fylla i enkäterna via Internet istället för via pappersenkät. När det gäller de formulär som fylls i vid inskrivning, operation och utskrivning samt bedömningsformulären vid 8 veckor och 1 år efter operationen försvinner pappersformulären i och med införandet av GynopNet, vilket sannolikt av ovan nämnda skäl kommer att bidra till en ökad validitet av data i dessa formulär.
I nedanstående figur visas i vilken grad de enkäter som patienterna skall fylla i innan inskrivningen angående sin hälsa och sina besvär blir registrerade och data finns komplett införda. För jämförelsens skull finns även förra årets (2010) andel per klinik med i figuren så man har möjlighet att se om det skett någon förändring. Således finns möjlighet att både jämföra den egna klinikens resultat i förhållande till andra kliniker och över tidsperiod. Båda aspekterna är naturligtvis viktig information i allt kvalitetsarbete. I årets resultat saknas registrerade data från GKR-klinikerna enligt ovan angivna skäl, varför dessa kliniker inte finns med i diagrammet. Man kan konstatera att för samtliga kliniker sammantaget (Riket) har en liten ökning skett i andelen registrerade enkäter jämfört med förra året och når nu över 90 procent. Spridningen mellan klinikerna är dock stor och varierar från 67 till 100 procent. Klinikerna har rangordnats efter andel registrerade enkäter år 2011.
Ett annat mått på validitet är hur de formulär som skall fyllas i av läkare blir komplett ifyllda. I nedanstående figur visas hur komplett läkarformuläret som används vid inskrivningen fylls i. Här kan man glädjande nog konstatera en mycket hög ifyllnadsfrekvens av obligata parametrar, i medeltal för samtliga kliniker 99,1 % och en synnerligen låg spridning mellan klinikerna. Med endast ett undantag når samtliga kliniker över 95 % komplett ifyllda läkarformulär i samband med patientens inskrivning. Klinikerna har rangordnats efter hur stor andel av inskrivningsformulären som haft kompletta data registrerade avseende obligata parametrar. Kliniker med färre än 10 registrerade formulär har exkluderats.
I nedanstående figur visas andelen ifyllda läkarformulär för respektive klinik.
I medeltal för samtliga kliniker finner man att 93,1 % av patienterna har fått läkarformulär för såväl anamnes, operation och epikris registrerade. För samtliga patienter finns anamnesformulär inregistrerat. Det som oftast saknas är epikrisformuläret, vilket saknas hos 4 % av patienterna. Endast ett fåtal kliniker ligger under 80 % i andelen patienter där inte alla formulär är registrerade.
Sammanfattningsvis får validiteten bedömas vara god mätt utifrån andel registrerade och komplett registrerade obligata parametrar i enkäter och formulär. Klinikerna har rangordnade efter andel ifyllda läkarformulär för såväl anamnes, operation och epikris. Kliniker med färre registrerade formulär än 10 st. har exkluderats.
Operationsindikationer vid hysterektomi
Det råder stor variation mellan klinikerna i andelen registrerade hysterektomier som har utförts på benign indikation och andelen som utförts p.g.a. malignitet eller misstanke om sådan. Detta förhållande kan ha flera förklaringar. Vid vissa kliniker utförs inte canceroperationer eller så har man valt att inte registrera dessa i Gynop-registret. Det är svårt att på annat sätt förklara de stora skillnader som råder mellan klinikerna när det gäller indikationen för ingreppet.
Då en operation som utförs p.g.a. elakartad sjukdom inte kan jämföras med en operation som utförs p.g.a. subjektiva godartade besvär har i följande presentationer hänsyn tagits till detta. Alla operationer där livmodern avlägsnats p.g.a. cancer eller misstanke därom har exkluderats.
I nedanstående figurer avseende vad som varit indikationen för operationen visas andelen patienter som inkluderats pga. malignitet, malignitetsmisstänkt förändring och benign förändring för år 2011 respektive för år 2010. Trenden är den samma för båda åren vad gäller indikationspanoramat. Klinikerna har rangordnats efter frekvensen hysterektomier utförda på benign indikation. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har exkluderats.
Nedan visas operationsindikationerna för hysterektomier utförda under år 2010 resp. år 2011.
Antibiotikaprofylax
Den enskilt vanligaste komplikationen efter en livmoderavlägsnande operation är att det blir en infektion under läkningsförloppet. De vanligast förekommande infektionerna är urinvägsinfektion, infektion i operationsärret eller i buken ovanför slidtoppen. Eftersom de är så vanligt förekommande är det naturligtvis av största vikt att vidta åtgärder som minskar dessa komplikationer. Tidigare rapporter har tydligt visas den positiva effekten av profylaktisk antibiotikabehandling när det gäller att minska infektionsfrekvensen. Sedan dessa rapporter publicerats kan man glädjande konstatera att den förebyggande antibiotikabehandlingen vid hysterektomi successivt har ökat och föregående års rapport kunde visa att av 52 kliniker gav alla förutom 6 kliniker profylaktisk antibiotikabehandling i över 90 % av operationerna. För detaljer se nedanstående figur visande frekvensen given antibiotikaprofylax hos respektive klinik vid hysterektomi utförd under år 2010 på benign indikation. Klinikerna rangordnade efter frekvens given antibiotikaprofylax.
När det gäller användningen av antibiotikaprofylax under år 2011 kan man glädjande konstatera att det endast är ett par kliniker som ligger under 90 % användande. Liksom för år 2010 ligger Västerås lägst i användningsfrekvens. För år 2011 saknas Stockholmsklinikernas data vilka under år 2010 använde antibiotika som infektionsprofylax i lägst utsträckning i landet. Hur det förhåller sig för år 2011 saknas det data om i Gynop-registret av skäl som angivits i inledningen till denna rapport. Härvidlag får man vända sig till rapporter från GKR. Inför nästa års rapport är målsättningen att även GKR´s data kan inkluderas. I nedanstående figur visas användningsfrekvensen av antibiotikaprofylax vid hysterektomier utförda på benign indikation under år 2011. Klinikerna har rangordnats efter i hur många procent av utförda hysterektomier man har använt antibiotikaprofylax. Kliniker med färre registrerade operationer än 10 st. har exkluderats.
Operationsmetoder vid hysterektomi
Hysterektomi utförs med tre olika operationsmetoder: abdominellt, vaginalt eller laparoskopiskt. Den abdominella metoden, dvs. livmodern avlägsnas via öppen kirurgi genom ett större incision genom bukväggen, är den traditionella metoden som varit den dominerande under hela 1900-talet och är fortfarande den vanligaste operationsmetoden i Sverige vid hysterektomi. Sedan 20 år har dock den vaginala metoden där livmodern avlägsnas via operation från slidan, blivit allt mer vanlig. Metoden innebär fördelar framför den abdominella genom att operationsärr genom bukväggen helt kan undvikas och därmed risken för ärrbråck och sårinfektion. Den vaginala metoden innebär dock begränsningar i åtkomlighet och möjlighet att undersöka patologi i lilla bäckenet. Laparoskopisk metod har den vaginala metodens fördelar med sin minimalinvasiva teknik samtidigt som den vaginala teknikens nackdelar med begränsad åtkomlighet och möjlighet att undersöka och åtgärda patologi i lilla bäckenet saknas.
Flera studier har dokumenterat att den innebär kortare konvalescens, kortare tid till fullgod ADL-funktion och färre komplikationer typ sårinfektion och ärrbråck jämfört med den abdominella metoden. Nackdelen är att den är mer tekniskt krävande och kräver stor vana hos operatören. Metoden har sedan sitt införande i Sverige för 20 år sedan haft ett långsamt etablerande och används fortfarande endast vid 5-10 % av alla hysterektomier i Sverige, dock med stor variation mellan klinikerna.
Om enbart hysterektomier som utförs pga. godartade besvär tas med ser man fortfarande, liksom i föregående års rapport, en stor skillnad i hur klinikerna använder sig av de olika operationsmetoderna. Skillnaden i andelen hysterektomier som utfördes med öppen kirurgi under år 2011 varierar mellan klinikerna från 19 % till 97 %! Dessa stora skillnader kan inte förklaras bero på Case mix utan har sin orsak i lokala traditioner. Här finns uppenbarligen en stor förbättringspotential hos flera kliniker som använder den öppna kirurgin i stor utsträckning trots att för patienten mer skonsamma väldokumenterade metoder finns tillgängliga. I nedanstående figur visas andelen hysterektomier som utfördes med öppen kirurgi där indikationen var godartade besvär. Såväl andelen utförda under år 2010 och 2011 visas för jämförelsens skull. Klinikerna har rangordnats efter frekvensen öppen kirurgi under år 2011.
Fördelningen mellan operationsmetoderna såsom de tillämpades under 2011 visas i nedanstående figur. Den abdominella operationsmetoden är den dominerande även om dess användning har sjunkit med ett par procent jämfört med tidigare rapport. Under år 2011 utfördes 2/3 av alla hysterektomier med öppen kirurgi, 1/4 vaginalt och 1/10 laparoskopiskt varav nästan hälften av de senare med robot. Detta innebär mer än en fördubbling av andelen laparoskopiskt utförda hysterektomier jämfört med år 2010 och får till stor del tillskrivas robotkirurgins frammarsch i Sverige.
Operationstider vid hysterektomi
Operationstiden som kvalitetsparameter är diskutabel. Det är inte nödvändigtvis så att en snabbt utförd operation innebär en med hög säkerhet utförd operation med mindre risk för komplikationer. Ur ekonomiskt perspektiv har dock operationstiden betydelse varför den ändå har tagits med i denna rapport som en av sjukhusekonomer och av vårdgivare önskad parameter. Operationstiden har för åskådlighetens skull delats in i fyra tidsklasser från under 1 timma till över 120 minuter indelat i 30-minutersintervall. Andelen kliniker som utför hysterektomi med operationstid understigande 1 timma varierar från 50 % till enstaka procent. I nedanstående figur har klinikerna rangordnats efter andel operationer med operationstid understigande 60 min. Kliniker med färre än 10 st. registrerade operationer har exkluderats.
Blödningsmängd vid hysterektomi
Hur mycket det blöder under operationen är indirekt ett mått på operatörens noggrannhet i att uppnå optimal hemostas men kan också spegla operationens svårighetsgrad. Genom att selektera bort alla hysterektomier som utförs pga. malignitet eller pga. malignitetsmisstanke blir operationernas svårighetsgrad mer likvärdig mellan klinikerna och den uppskattade blödningsmängden per operation kan användas som ett kvalitetsmått. Det faktum att blödningsmängden uppskattas kan dock leda till skillnader mellan klinikerna orsakade av olika rutiner i hur blödningsmängden uppskattas.
Blödningsmängden vid operationen har indelats i tre klasser; under 0,5 liter, 0,5-1 liter och över 1 liter blödning. Andelen patienter som blöder mindre än 0,5 liter vid hysterektomi som utförs vid godartade tillstånd varierar mellan klinikerna från 98 % till 64 %. Den stora skillnaden är inte slumpmässig. I nedanstående figur har klinikern rangordnats efter hur stor andel av operationerna som genomförts där det blött mindre än 500 ml under operationen. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har exkluderats.
Tid till PAD-svar
Tiden som går innan PAD svaret anländer till patienten efter utförd hysterektomi är en viktig kvalitetsindikator på hur logistiken fungerar på den egna kliniken och hur väl fungerande servicen är från andra kliniker, i det här fallet patologen. Det kan synas orättvist att rangordning skall ske utifrån en indikator som inte fullt ut kan påverkas av den egna kliniken. Icke desto mindre är det viktigt att synliggöra logistiska problem inom den egna sjukvårdorganisationen. Generellt ska det vara kortast möjliga tid tills patienten får besked avseende PAD. För patienten är väntetiden mellan operation till att få veta svaret från PAD en tid som i olika grad präglas av oro och osäkerhet, beroende på hur säker diagnosen var vid operationen.
I nedanstående diagram finns även med uppgift från år 2010 för att kunna göra jämförelse per klinik avseende år 2011. Kliniker med färre än 10 registrerade PAD har exkluderats. Rangordning har skett efter andel registrerade PAD inom 8 veckor efter operationer år 2011. Av de 41 kliniker som visas ligger endast 4 kliniker under nivån 90 % registrerade PAD inom 8 veckor efter operationen.
Infektion postoperativt
Liksom i förra årets rapport har postoperativ infektion registrerats om patienten har fått antibiotikabehandling. Antibiotika förskrivs av läkare och indikerar således att en läkare har bedömt att patienten har haft en infektion, eller åtminstone misstanke om sådan, och ordinerat antibiotika. Detta behöver således inte nödvändigtvis alltid innebära en säkerställd infektion. För kliniker med hög frekvens registrerad infektion kan detta vara ett uttryck för en överförskrivning av antibiotika, vilket också är ett kvalitetsproblem. Ökande problem med infektionsbehandling p.g.a. tilltagande antibiotikaresistens visar på nödvändigheten av att antibiotika inte skall förskrivas om inte infektion är säkerställd.
Andelen patienter som rapporterat infektionsfrihet utifrån att ingen antibiotikabehandling har getts varierar från 100 till 75 % beroende på klinik, vilket är en mindre spridning jämfört med föregående år. Samtliga kliniker förutom en redovisar ett infektionsfritt efterförlopp på över 80 % av sina operationer med ett genomsnitt på ca 90 %. Huruvida variationen mellan klinikerna enbart speglar en de facto skillnad avseende infektionsfrekvensen eller är ett uttryck för skillnader i antibiotikaförskrivningspolicy går inte att avgöra.
I nedanstående figur visas per klinik frekvensen av operationer med ett infektionsfritt efterförlopp inom 8 veckor efter operationen. Klinikerna är rangordnade efter frekvens där antibiotikabehandling inte getts efter operationer utförda år 2011. Även frekvensen för år 2010 visas för möjlighet till jämförelse. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har exkluderats.
Komplikationsbedömning
En av de viktigare kvalitetsparametrarna är i vilken omfattning och till vilken grad patienterna har drabbats av någon komplikation under och efter operationen. I nedanstående figurer visas dels i vilken utsträckning patienterna har varit utan komplikationer under operationen och under de första 8 veckorna efter operationen och dels allvarlighetsgraden hos dessa i förekommande fall. För jämförelses skull har även frekvensen komplikationsfritt förlopp per klinik tagits med för år 2010. Observera att registreringen av komplikationer som sker inom 8 veckor efter operationen bygger på vad patienterna registrerat i den enkät som alla patienter får och som avser såväl vad som skett under operationen, vårdtiden och efter utskrivningen. Härmed minimeras risken för att komplikationer ”glöms bort”. Dessa komplikationer har sedan läkarbedömts. Även de av läkarna registrerade komplikationerna som inte blivit registrerade av patienterna är medräknande i nedanstående figurer.
Frekvensen komplikationsfritt förlopp varierar från 52 % till 94 % beroende på klinik. Komplikationer som bedömts som allvarliga är sällsynta, i genomsnitt enbart 3,1 %, där alla kliniker utom en ligger klart under 10 %. Hos den klinik som har den högsta frekvensen är antalet registrerade operationer så lågt att slumpen spelar stor roll. Andelen lindriga komplikationer är i genomsnitt 18 % med en stor spridning mellan klinikerna från 6 % till 45 %. Den stora spridningen kan nog till dels förklaras av lokala skillnader i vad läkare bedömer vara en lindrig komplikation.
I nedanstående figur är klinikerna rangordnade efter frekvensen komplikationsfritt förlopp efter operationer utförda under år 2011. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har exkluderats.
I nedanstående figur visas allvarlighetsgraden hos de komplikationer som registrerats efter operationer utförda under år 2011. Klinikerna har rangordnats efter frekvensen komplikationsfritt förlopp. Kliniker med färre än 10 st. registrerade operationer har exkluderats.
Oväntade besvär efter hysterektomi
I den postoperativa enkäten 8 veckor efter operation uppger patienten om oförväntade besvär har inträffat. Här används inte terminologin ”komplikation” eftersom det har bestämts inom registret att det uttrycket skall reserveras för läkarbedömningar. Patienter som inte rapporterat några som helt oförväntade besvär postoperativt varierar från 44 % till 83 %, vilket är exakt samma spridning mellan klinikerna som i föregående års rapport. Hur allvarliga dessa besvär varit för patienten kan mätas med huruvida de föranlett något sjukvårdsbesök eller inte. Frekvensen besvär som föranlett oplanerat sjukvårdsbesök varierar mellan klinikerna från 12 % till 33 %, vilket är en något mindre spridning mellan klinikerna jämfört med föregående år. Skillnad mellan sjukhusen när det gäller patienternas postoperativa besvär kan förklaras av vilka förväntningar och vilken information patienterna har fått före och efter operationen.
I nedanstående figur visas andelen av alla operationer där livmodern avlägsnats p.g.a. godartade besvär och som inte gett upphov till några oförväntade besvär enligt patienternas uppfattning. Frekvensen per klinik visas för operationer utförda under år 2011 och år 2010 för att ge möjlighet att kunna se om förbättring eller försämring har skett. Klinikerna har i fallande skala rangordnats efter frekvensen för år 2011. Kliniker med färre än 10 st. registrerade operationer har inte tagits med.
I nedanstående figur visas hur de olika graderna av besvär fördelade sig per klinik för operationer utförda under år 2011. Klinikerna har liksom i figuren ovan rangordnats efter frekvensen ”inga oförväntade besvär”.
Återinläggning efter hysterektomi
Om patienten drabbas av besvär efter sin operation som är så kraftiga att hon behöver läggas in på sjukhus bedöms besvären ofta som allvarliga. I genomsnitt för samtliga kliniker har 2 % av de opererade patienterna 2011 blivit återinlagda och varit inneliggande minst 2 dygn inom 8 veckor efter operationen. Vi har valt att presentera återinläggning under minst 2 dygn som en indikator på att det varit en komplikation och inte att patienten bara stannat över natten för observation. Patienter som legat inne enbart under en natt har således inte tagits med då sannolikt flera av dessa patienter kan ha sökt på kvällen pga. besvär och fått stanna över natten för att kunna bedömas och kunnat gå hem påföljande morgon. Detta förfarande kan snarare än på allvarlig komplikation vara ett uttryck för god sjukvård. Även geografiska avstånd mellan patientens bostad och sjukhuset kan påverka handläggningen. Spridningen mellan klinikerna varierar från 0 till 7,4 % vilket är för mycket för att enbart vara orsakat av slumpen.
I nedanstående figur visas andelen patienter som behövt återinläggas inom 8 veckor efter att livmodern opererats bort och behövt stanna minst 2 nätter på sjukhus.
Resultaten från såväl operationer utförda år 2011 som år 2010 presenteras. Klinikerna är rangordnade efter frekvensen ”återinläggning” efter operationer utförda år 2011. Kliniker med färre än 10 st. registrerade operationer har inte tagits med. Siffran efter kliniknamnen avser totala antalet registrerade operationer för respektive klinik under år 2011.
Vårdtid efter hysterektomi
Vårdtiden efter att livmodern opererats bort varierar kraftigt mellan klinikerna i landet. Från att endast ca 20 % av patienterna är utskrivna inom 2 dygn efter operationen till att över 90 % av patienterna är utskrivna. Detta beror troligen på ett flertal faktorer som vilken operationsmetod man använt, typ av narkos och smärtlindring samt skillnader i lokala traditioner.
I nedanstående figurer visas vårdtidernas längd per klinik och patienternas uppfattning om vårdtidens längd. Klinikerna har rangordnats efter andelen patienter som kunnat skrivas ut från sjukhuset inom 2 dygn efter operationen resp. andelen patienter som tyckte att vårdtiden var lagom lång. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har utelämnats.
Vårdtidens och sjukskrivningstidens längd
Vårdtidens längd korrelerar inte i någon större grad till patientens bedömning av huruvida denna var adekvat eller inte. När det gäller den planerade sjukskrivningstiden vid utskrivningen varierar den mellan klinikerna från i genomsnitt 23 till 34 dagar, vilket närmast är en identisk spridning jämfört med föregående års rapport. Möjligen finns det en tendens till att kortare planerad sjukskrivningstid leder till att en större andel av patienterna tycker att sjukskrivningstiden är för kort. Dock varierar andelen öppen kirurgi vid hysterektomi kraftigt mellan klinikerna vilket påverkar behovet av sjukskrivningstid och därmed säkerligen kan maskera ett ev. samband mellan sjukskrivningstidens längd och patienternas uppfattning angående huruvida denna var adekvat.
I nedanstående figurer visas den vid utskrivningen givna sjukskrivningstiden i genomsnitt per klinik för operationer utförda år 2011 resp. år 2010 samt patienternas uppfattning om sjukskrivningstiden var lagom lång eller inte. I den nedersta figuren visas per klinik den planerade sjukskrivningstidens längd och andelen patienter som tyckte att denna var för kort. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har inte tagits med.
Tid till normal ADL efter hysterektomi
Tiden det tar för patienten att återhämta sig efter en operation kan mätas i hur lång tid det tar innan hon klarar av dagliga rutiner som att sköta egen hygien, handla, laga mat etc. i samma utsträckning som före operationen. Dessa funktioner brukar benämnas ADL. Det finns en klar skillnad mellan klinikerna avseende tiden till normal ADL. Det man kan se är att det finns en negativ korrelation mellan kort ADL-tid och hur stor andel av operationerna som utförs med öppen kirurgi.
I nedanstående figurer visas hur lång tid det tog efter genomgången hysterektomi innan patienterna klarade normal ADL. Klinikerna har rangordnats efter hur stor andel av patienterna som behövde högst 3 dagar till normal ADL resp. andel av operationerna som utförts abdominellt. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har inte tagits med.
Patienternas slutbedömning av resultatet efter hysterektomi
Ett år efter operationen får patienten en enkät med frågor där hon kan värdera hur nöjd hon är med operationsresultatet. Glädjande nog är fler än 80 % av patienterna nöjda eller mycket nöjda med operationsresultatet hos samtliga kliniker. Ser man enbart till andelen mycket nöjda patienter är dock spridningen mellan klinikerna stor och varierar från ca 40 till 100 %. Här finns uppenbarligen en rätt stor förbättringspotential hos vissa kliniker.
I nedanstående figur har klinikerna i första hand
rangordnats efter andelen patienter som är mycket nöjda och i andra hand efter
andelen nöjda patienter. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har
utelämnats.
Sammanfattande konklusion
Man kan liksom i föregående årsrapport konstatera att det fortfarande råder stor olikhet med vilken operationsmetod livmodern opereras bort på de olika klinikerna i Sverige. De flesta livmödrarna avlägsnas via öppen bukkirurgi även om enbart de medräknas som avlägsnas p.g.a. godartade besvär, trots att en Cochrane-rapport visat att när livmodern bedöms väga under 300 gr borde operationen kunna utföras med minimalinvasiv kirurgi vaginalt eller laparoskopiskt. Skulle man följa den rekommendationen skulle i praktiken alla kliniker operera minst 50 % av sina benigna hysterektomier med minimalinvasiv teknik. Vill man minska operationstraumat finns här stora vinster att göra som direkt kommer patienterna till godo.
Likaså ser man tämligen stora skillnader liksom tidigare i vårdtider och sjukskrivningstider. Dessa faktorer är snarast resursfrågor men speglar även de vilka effekter kirurgin får för patienten.
Glädjande är den låga andelen komplikationer, framför allt allvarliga komplikationer och infektioner, samt den höga andelen patienter som är nöjda med operationsresultatet 1 år efter operationen. Kombinationen med den i internationell jämförelse låga incidensen för hysterektomi tyder på en mycket hög relevans i jämförelse med flera andra länder när det gäller indikationerna för att operera bort livmodern.
Ordlista
|
ADL |
Activities of daily life = att kunna sköta normala vardagliga aktiviteter |
|
Antibiotikaprofylax |
Förebyggande infektionsbehandling |
|
Hysterektomi |
Borttagande av livmodern |
|
Incision |
Snitt i t ex huden vid operation |
|
Laparoskopi |
Titthålskirurgi i buken |
|
Minimalinvasiv |
Inom gynekologin avses att operation sker via laparoskopi eller vaginalt |
|
PAD |
Patologisk anatomisk diagnos: mikroskopisk undersökning av vävnadsprov för att fastställa diagnoser. |
|
Postoperativ |
Efter operation |
|
SFOG |
Svensk förening för obstetrik och gynekologi. |